Category Archives: pyssligt

Jag har begått pyssel!

För något år sedan såg jag en kaffekopp med fat som liksom svävade upplyft av en ström av kaffebönor. ”En perfekt present till moster Carina!” tänkte jag då. Sen höll jag korpgluggarna öppna efter en andrasorterings kopp med fat (jag gillar inte att förstöra riktigt porslin. Ni hittar mig hellre död än med ett flervåningskakfat där någon händig person borrat hål i helt porslin!)

Jag hittade en mockakopp med fat på loppis och så köpte jag hela kaffebönor. Och sen gick det nåt år. Nu fyller moster Carina 60 i dagarna och vad vore bättre än att få till min lilla skapelse?! Jag började *host* i tid (läs förrgår) med att leta reda på kaffebönorna. Koppen och fatet stod i pysselhyllan. Jag var säker på att kaffebönorna låg i en av koffertarna i vardagsrummet. Jag. Trodde. Fel.

Igår fick jag vackert köpa en ny förpackning. När jag satte mig ner för att limma ihop delarna så kunde jag inte hitta beskrivningen! Jag hittade till slut en polsk pysselsida på nätet som gjort en liknande sak. Översättningen var inte klockren, men jag kunde se på bilderna hur de gjort. Jag letade reda på en uddagaffel och läste tyvärr inte så noga i beskrivningen där det stod om det här med jämnvikt.

Igår limmade jag kaffebönor för glatta livet! När jag var klar hade jag smältlim i ett fint spindelnätsliknande mönster över hela diskbänken – och i håret! Men, det var ju det här med jämnvikt. Jag hade helt missat den lilla detaljen när jag limmade fast gaffeln i koppen och i fatet! Klurade länge, utan att komma fram till mer än att jag behövde 16 grams vikt på kaffefatet. 16 gram är drygt 1 dl kaffebönor. Det skulle inte bli så snyggt. Jag rotade igenom verktygslådan och hittade två platta järn som man nog ska montera ihop bokhyllor med, eller nåt annat onödigt. De vägde exakt 16 gram! De var även omöjliga att böja för att fästa under kaffefatet. Till slut löste jag det hela med en tesked vilandes på kanten! Nu gäller det bara att slå in skapelsen i ett paket till jubilaren…

Annonser

Mer benvärmare åt folket!

Har inte gjort annat än att sticka de senaste dagarna. Allt för att hålla pirrat i fingrarna borta. Nu är det en av grannarna som beställt benvärmare i reflexgarn. Stickade enligt önskemål i reflexgarn.

Så här kan jag ju inte ha det!

Att använda ett tungt glaslock utan knopp är mycket opraktiskt. Så nu ska jag försöka lösa det.

Jag har knopp och skruv kvar. Men skruven tar liksom inte gäng.

Så jag plockade fram en spetsig skruv av lagom längd, tog gummiplutten från delarna som inte längre fungerar, och en vanlig kork från en flaska bubbel – et voilà!

Allt detta var klart innan den frusna köttfärsklumpen tinat helt!

Pyssel med Javaormbunke, fiskelina och en liten pinne.

Jag köpte några krukor Javaormbunke (Microsorium pteropus) idag. När jag kom hem så var det några växter som var väldigt små och med dåligt utvecklade rötter. De skulle bara flyta upp när Snäckan manglar över dem, så jag fäste dem med lite fiskelina på en liten pinne. Nu får Fisk någonting att simma under, och räkorna någonting att klättra på.

Borde dammsuga.

Stickar och ser på Mandelmann istället.

Det blev en mössa till.

När jag la upp blogginlägget med grannens mössa hörde Henrik från södern av sig ”Har gissningsvis normalstort huvud. Klär i dova, naturliga färger.”

Gjorde en djupdykning i garnlagret, och kunde trolla fram de här dova, naturliga färgerna. Enligt färganalys är han alltså ”höst”.

Mössan är klar! Grannen är glad!

Det blev en modifierad variant av Åremössan.