Tag Archives: släkten är värst!

Min värld är en mormor mindre.

Igår, på årsdagen efter pappas bortgång, fick hon en eller flera små hjärnblödningar.

Idag somnade hon stilla in.

Prokrastineringsdrottningen har deklarerat!

Jag är helt enkelt fantastiskt bra på att skjuta upp saker. Världsklass helt enkelt. Bara några veckor sen. Säg ingenting till mamma!

Jag är dubbelmoster!

I dag föddes han! Som vi längtat efter dig, lilla barn! Tio fingrar, tio tår. En massa hår och en mycket stolt moster.

Sannas soffa får vänta.

Sitter uppkrupen i min egen soffa, istället för i Sannas soffa i Göteborg. Resan till Sanna har jag sett fram emot länge, men i sista stund fick jag avboka. Det kändes viktigt att vara med på morfars begravning. Hälsa på mormor, och träffa släkten. Att åka från Sundsvall till Göteborg, via Stockholm blev för mycket för den här kroppen. 

Dagen då morfar somnade in.

Morfar som lärde mig köra traktor och backa med skotersläpet. Morfar som på nåt sätt bygde om en gammal tvättmaskin till golvvärme i garaget och som, till mormors förtret, satte hjul på en köksstol som han hade i samma garage.

Han var gammal. Och sjuk. Men kommer alltid vara saknad.

Ni kan ge mig guld, myrra, en enhörning…


Det här är det finaste jag någonsin fått! Grus har satt ribban med sin fina present till moster som han pypplat.

Men, vafaan!

Det dunsar på hallmattan. Tussen galopperar iväg, och kommer tillbaka med en jiffy-påse i munnen. Lite smått gnyende låter han påtala att det är bökigt att bära.

Anade vem det kom ifrån, baserat på skrivstilen på framsidan (Moster Carina!).

När jag läste på baksidan var jag övertygad! Så typiskt!

Uppdatering: Moster C nekar i sten. Kl 23:58 kommer jag på att det kan vara från Kerstin… OCH DET VAR DET!