Min oförklarligt dåliga syn…

… fick en mycket enkel förklaring när jag efter en tur på stan idag insåg att jag hade både ett par linser och min glasögon! Förklarar också min huvudvärk.

Linne och Lump i Laxå.

Jag följer retrobutiken Linne och Lump på instagram, och här om veckan la de upp en bild på en fantastiskt fin fåtölj. Jag mailade och vi kom överens om ett pris inklusive frakt till Stockholm. Allt gick smidigt och bra. Kan verkligen rekommendera dem!

Jag har köpt mig en egen tron!

Klädseln är original från 40-talet. Och den, och resten av fåtöljen, är i fint skick!

Borta bra, men hemma bäst!

Vilken lycka att få komma hem! Två dagar på sjukhus med dålig täckning, och utan vare sig en bok eller lämpliga kläder räcker.
Och det i en stad där man endast känner en vän – men vilken vän! Pia släppte allt hon hade inplanerat och kom till sjukhuset och förgyllde min måndagskväll. Nu har vi inte setts på drygt 10 år, men det kändes som igår när hon kom förbi och surrade bort några timmar.

Väl hemma tog jycken emot. Samt en vän. Utan hans hjälp hade jag inte kunnat komma hem. Jag har fått tuffa restriktioner nu i tre veckor. Utomhus måste jag ha kryckor med mig, och inte gå för långt. Trappor ska undvikas så långt det går. Jag får inte gå för fort. Jag är livrädd för att ramla. Jag får inte böja mig ner för att ta på strumpor/skor/klia mig mellan tårna/plocka upp efter jycken! Har en griptång att plocka upp saker jag tappar på golvet, och det är massor upptäcker jag nu när det inte bara är att bocka sig ner och plocka upp! När jag sitter på en stol måste jag sitta nedhasad och tillbaka lutad med benen brett isär på ett mycket grabbigt sätt.

Jag får aldrig mer sitta med benen i kors, eller sitta för lågt. Sitta på backen och göra solhälsning är inte heller lämpliga saker.

Någonting gick snett. Mycket snett!

Känsliga läsare varnas! Det förekommer nakenbilder i detta inlägg.

Anledningen till att jag skrivit de senaste inläggen i efterhand (vilket är någonting jag verkligen ogillar!) är att jag på väg hem från min fantastiska Norrlandshelg inte kom längre än 6-7 mil. Sedan hände någonting jag aldrig trodde jag skulle råka ut för! Någonting jag aldrig mer vill råka ut för, men någonting som jag numer är rädd för varje dag. Någonting jag drömmer mardrömmar om på nätterna.

Jag satt bak i bilen och böjde mig fram för att prata med mamma och Per när vi körde över ett litet, litet gupp i vägen. Nu var det ingen ko-stig vi for på utan E4, så guppet var minimalt. Men det räckte för att min höftprotes skulle åka ur led!

Inte lite ur led utan helt j*vla utanför allt!

Så jag hamnade på Hudiksvalls sjukhus i två dagar. Det tog fem timmar innan jag kommit ur bilen, in i ambulansen utan matchande underkläder. Från ambulansbåren, till brits, till röntgenbord, till säng på avdelning och vidare till operationssal.

NAKET: Så här ska det naturligtvis inte se ut!

Fem långa timmar med höftkulan helt ur läge! Det gjorde så ont att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Benet gick inte att röra från höften och ner till knäet. I bilen klöste jag mig fram på ren viljestyrka och med armmuskler jag inte visste att jag hade. Jag var vaken hela tiden fram till narkosen på operationsbordet. Och den sista timmen började benmusklerna att krampa i försök att själv dra höften i läge.

Att få höften på rätt ställe tog 11 minuter! En läkare kom in och drog i benet, naturligtvis under narkos.

Inte nog med att jag inte hade matchande underkläder, jag hade ingen tandborste med mig heller. Tur att det finns att få på sjukan! Det är en underskattad vardagslyx att ha rena, borstade tänder!

Pussar 20 kr – Dax för möhippa!

I lördags (7/6) överraskade vi min syster med möhippa. Hon har bönat och bett… ja, till och med hotat(!) att den som klär ut henne i tyllkjol och tvingar henne att sälja pussar på stan inte ska få komma på varken bröllopet eller festen. Vi har varit så fantastiskt superhemliga att hon till slut började fundera på om hon kanske skulle blir utan möhippa.

Hon blev så överraskad när vi stormade in när hon satt vid frukostbordet! Och, vi kunde naturligtvis inte låta bli, utan kom med ett jätteplakat med texten ”Pussar 20 kr” och en tyllkjol, ett tight linne och en tiara som vi spökade ut henne i.

Det blev dock ingen puss-försäljning på stan, utan efter en stadig brunch hemma hos den blivande bruden satte vi henne på en bönpall och for till en skjutbana lite utanför stan.

Efter en ordentlig säkerhetsgenomgång, fick vi under två timmar prova att skjuta flera olika vapen med olika kalibrar. Både på bana, och som på bilden – bowling pin. Ingen blev skadad och de två skjutledarna tyckte att det var roligt att ha en möhippa i hallen och inte bara svensexor. De mailade faktiskt här om dagen och meddelade att de startar en kurs till hösten, om någon av oss är intresserad.

Efter skjutbanan blev det lite lugnare aktiviteter med spa i form av torrbastu, ångbastu och bubbelpool. Följt av några timmars umgänge, piffning och drinkblandning hemma hos Malin innan avslutande middag på Oscar´s.

Vår igen!

Väl framme i Norrland fick jag uppleva en liten bit av våren igen! Helt underbart att promenera med tanthundarna bland knoppiga syrener!

Hemma hos Robban och Regina spirade den nysådda gräsmattan försiktigt grön i vattenspridarens och solens omsorg. Robban lyste med sin frånvaro – han for iväg på en fiskehelg när jag var på antågande. Andra gången i rad nu, börjar nästan ta det personligt…

 

Efter att Regina dukat upp med en frukost värdig Knaust kom mamma och Per och hämtade upp mig och jycken. Vi (mamma) plockade sommarblommor i Stöde-trakten och så for vi till mormor och morfar och hälsade på.

Långhelg!

Hunden och jag klev upp och satte oss på pendeln till mamma och Per förra torsdagen (6/6 alltså). Det var dock inte målet med vår resa, nej målet för oss alla fyra var Sundsvall.

Frukost bak i bilen – en 88:an! Det blir inte mycket bättre än så.